Kampen om livet

Som jag tidigare skrev så har jag svårt med platser där jag inte kan känna mej trygg, i slutat av denhär sommaren kommer jag att få en stor utmaning. Jag kommer att resa bort i sammlagt 14 dagar till två olika ställen. Min ångest kommer att göra att jag helt säkert sitter hemma många kvällar och gråter och vägrar att åka, jag vill bara vara hemma där jag känner mej trygg. Det är på kvällarna som ångesten kommer, jag vill inte åka, jag kan inte. Men när jag vaknar är allt bra (oftast) och jag längtar tills jag kan åka och vill bara packa. Det är svårt att årka med två sinnesstämningar. En som är den starkaste personen i världen utan ångest mm. Och den andra som bara vill ligga i sängen och gråta för att jag inte klarar nånting. Det går inte att förklara hur det känns att ena stunden längta sönder sig till nånting för att i andra stunden ligga och gråta och vägra att åka.
Dessutom fick jag inte mina recept förnyade (okei de var mitt fel för jag missade när min läkares semester började) så här sitter jag nu i pisset nästan utan medicinen som gör att jag klarar mej och kan leva ett någorlunda normalt liv.
Visst kan jag ringa psyk-akuten och be om att få de utskrivet men jag vet att min läkare inte gillar det. men måst jag så måst jag, får se hur de blir med den saken. Skall försöka klara dethär.