Mediciner!

Jag vet att det finns många där ute som tycker att man skall undvika mediciner så länge det går. Att man skall klara sig på egen hand utan dom. Jag tycker att man skall tacka och ta emot när det finns hjälp att få, i form av medicin då.
Man skall inte pina sig själv när det finns hjälp. Av egen erfarenhet så vet jag ju att dom hjälper. Utan mina mediciner hadde jag gått under för länge sen.
Det finns flera i min närhet som anser att jag inte skall äta psyk-mediciner. Dom vill inte att jag skall ta lugnande.
Att säga till en person huruvida den skall ta mediciner eller inte är FELFELFEL. Ingen kan veta hur det känns för den personen eller hurdan trygghet medicinerna kan ge bara av att man vet att dom finns till hands.Det är ungeför lika som att säga till en person med svåra smärtor att inte ta smärtstillande.
Jag fattar inte heller att någon kan tycka det är pinsamt att jag måste ta lugnande. Skall jag måsta skämmas för att jag måsta ta lugnande ibland? Det går jag inte med på. Stolt är jag inte men inte skämms jag heller.
Om du vill ha hjälp i form av mediciner så skall INGEN kunna säga nej, det är din kropp och ditt val, du bestämmer, ingen annan.

Kram på er!

Kommentarer
Postat av: Evelina

Hej! Hittade din blogg och fick syn på det här inlägget. Jag håller helt med att man ska äta psyk-medicin om man behöver. T.ex. om man är deprimerad så har man kanske brist på serotonin, och genom att äta t.ex. cipralex så ökar man serotonin. Det är som om man har högt blodtryck och äter blodtrycksmedicin.

Dock är det väl inte strålande att stå på en daglig dos benso under lång tid då det är beroendeframkallande. Men behöver man det så är det ju så. Bäst är om man väljer icke-beroendeframkallande alternativ, tex propavan (fast det är ju mest till äldre...)

Lycka till!

2009-07-24 @ 23:04:02
URL: http://cuteewe.blogg.se/
Postat av: Evelina

Förresten... Jag funderar på hur din emetofobi yttrar sig? Jag har jävliga problem med att t.ex. åka nattbussar, möta fulla människor etc för jag är så rädd att de ska kräkas på mig. Eller i närheten av mig. Rädd för att gå på Grönan och åka karuseller där folk kan kräkas. Däremot när jag är på sjukhuset (pluggar till läkare samt har jobbat som undersköterska) tycker jag det inte är så farligt, för då är det ju förväntat. Det är just på stan, bussar, etc bland ffa fulla människor.

2009-07-24 @ 23:06:36
URL: http://cuteewe.blogg.se/
Postat av: zella

eller kanske gå i terapi????? då slipper ni alla biverkningar som kommer med mediciner. se till att träffa en bra legitimerad psykolog istället. mediciner är bara en kortsiktig lösning.

2009-07-26 @ 09:59:12
Postat av: Patrik

Hej. Råkade hitta din blogg, av nån anl. Så jäkla tröt nu, kan skriva mer senare... SAKEN ÄR JU DEN: Om man behöver lugnande el. motsv. så behöver man. VA FAN ska man gå o göra nåt sorts ultimatum an såna saker??? Hittar mej på fb/el mail: Patrik Boström. Jag vill va rakt på sak, har ej hemlighetr, vore kul o snacka me nån som kanske förstår!

2014-03-14 @ 16:07:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0